johannathyra

Där finns inte jag.
Jag vill inte hitta dig.
Känner så väl till smärtan att lämna.
Bli lämnad.
Värst att sakna.
Klockorna spelar.
Skärande ljud.
Det ekar i mitt hjärta.
Likt en tung bas på ett dansgolv.
I en stimmig lokal.
Dimmande rök.
Du är så äkta.
Men vid din sida där finns inte jag.
För en gångs skull konkret.
På dig kan jag ta.
Vill, snälla låt mig ta.
Låt mig kyssa din nacke.
Vila på ditt bröst.
Låt mig radera alla fel.
Låt mig ta bort vårt förflutna.
Även då det knappt liknas ett.
Aldrig känt så.
Patetiskt, exakt benämning.
Trots det oerhört spännande.
Du är som ett ljus.
Ett slukande ljus.
Tog fel på vattnet och tändvätskan.
Släckte.
Fumlar i mörkret efter stickan för att tända igen.
Vill inte vara ditt virke.
Bara vätskan.
Inte heller vatten.